”Lathund” – snabba svar på nästan allt du behöver veta om rökning

”Lathund” – snabba svar på nästan allt du behöver veta om rökning

50 (drygt) snabba frågor och svar om rökning som alla kanske inte känner till50 (drygt) snabba frågor och svar om rökning som alla kanske inte känner till

Cigaretten

Som konsumentprodukt sedan 1880 då cigarettmaskinen patenterades

Rekonditionerad tobak, papper, filter och tillsatser

Tobak som bl.a. ”puffats” upp ungefär som rispuffar.

För att ge volym, spara på råvaran och öka vinsten

Närmare 1000-talet finns beskrivna

Ammoniak t.ex. för att snabba på upptaget av nikotin i hjärnan.

Socker och smaktillsatser för att påverka smaken.

Att minska retningen i luftrören vid halsbloss.

Ja, dagens cigaretter har gjorts skadligare än de var för 30-40 år sedan.

Råd och stöd vid stopp

Många vårdcentraler har utbildade rökavvänjare

Sluta-Röka-Linjen 020-840000 är en gratis hjälplinje med kvalificerade rådgivare.

Ja, om de tas på rätt sätt, tillräckligt mycket och länge och med rätta viljan.

De ökar chansen att bli rökfri med ca 60%.

Champix och Zyban är två godkända, verksamma piller som kräver recept.

Man räknar på rökfrihet efter 1 år, inte livslångt. Ett typiskt resultat är ca 30%

Beroenden är svåra men man har flera försök. Det har man t.ex. inte med lungcancer.

Nej, men somliga har kunnat byta ut ciggen mot snus och E-cigaretter.

Vilka är riskerna med att röka?

Ja, med i genomsnitt 11 år för kvinnor och 10 år för män.

Det finns extrema undantag som levt länge, men chansen är minimal.

Ditt val, men så särskilt ”snabbt” blir inte rökarens liv och döden blir oftast utdragen.

Ja, knappt 60 olika sjukdomar kan kopplas till tobaksrökning

Hjärtinfarkt och stroke, 15 cancerformer, MS, reumatism, impotens är inte roliga

Tyvärr! Redan 1 cig/dag ökar t.ex. risken för hjärtinfarkt till det dubbla.

Forskare fann att 2012 dog 12 000 (av totalt 90 000) i tobaksrelaterade sjukdomar.

100 000 sjukdomsfall drabbar varje år rökare som fortfarande lever.

Tyvärr ser det inte så ut, minimala eller inga framsteg på den fronten.

Gener betyder ganska lite men om man röker blommar sjukdomar ut.

Tobaken orsakar fler dödsfall än alla andra dessa tillsammans.

Alkohol slår på familj, jobb, våld men fler alkoholister dör av rökning än av spriten.

Beroendet

Nikotin är drogen som ”kidnappar” hjärnans belöningssystem.

Efter en period av testning blir hjärnan tolerant mot giftet nikotin.

Mottagare (receptorer) i hjärnan blir vana vid nikotin och vill ha mer.

Utan nikotin uppträder abstinenssymtom som kan vara besvärliga.

Röksug, rastlöshet, koncentrationsstörning, sömnbesvär m.m.

Antingen röker man en cigarett eller, om man vill sluta försöker man att härda ut.

Någon vecka, men om man är starkt motiverad besvärar de mindre.

Man kan fortfarande drabbas av röksug och frestas att återfalla.

En stark lust och längtan efter ett bloss som går över efter 30-60 sek.

Rökavvänjare kan knepen och det finns stöd att hämta i böcker och på nätet.

Psykologiska faktorer, personer, platser, händelser kan locka till återfall.

Det är tyvärr vanligt och därför är det viktigt att få råd och stöd.

Resurser att hjälpa rökare

Nej, en knapp miljon röker varje dag och lika många röker då och då.

De som har det sämst och mår mest dåligt röker allra mest, plus ungdomarna.

Besvärande lite. Väldigt få har till uppgift att jobba med tobaksprevention.

I Stockholm finns 100 läkartjänster för alkohol, narkotika och tablettmissbruk.

2-3 läkartjänster för att behandla, utveckla, forska om tobaksberoende i Sthlm.

På vissa VC finns det kunniga avvänjare som kan hjälpa i mån av tid.

Ja, det finns engagemang och eldsjälar men det saknas en struktur.

Behöver inte vara dyrt. Se på danska Rygestopbasen, strålande!

En webb för behandlarna som också mäter kvaliteten på avvänjningen.

Javisst! För 1 milj/år kunde man äntligen få veta vad som görs och hur.

Tröghet i systemet. Stora pengar läggs på annat håll.

Tobaksskador behandlas ”nedströms” på lung-, hjärt- och cancerkliniker

Självklart! Men tänk om vi kunde jobba ”uppströms”, tobaksförebyggande.

Avslutande frågor

De stora tobaksskadorna, folksjukdomarna, drabbar vanligen rökaren först efter ett par decenniers rökning. Det hade säkert varit en helt annan sak om effekterna kommit efter veckor eller månader. Politiken såg inte heller till befolkningens bästa.

Riskerna för sjukdom minskar vartefter, olika snabbt för olika diagnoser. Hjärt-kärlriskerna minskar snabbt medan etablerade KOL-skador kan bestå men försämringen bryts. Livskänslan och möjligheterna återkommer efter stoppet.

Beror lite på hur hälso- och sjukvården och socialförsäkringssystemen ser ut. Klart är att ex-rökare lever längre och friskare liv med kortare sjukdomsperioder. Sammanlagt leder det till samhällsvinster och f.a. att resurser görs tillgängliga för framtidens avancerade sjukvård.