Ständig kontrovers kring de nya nikotinprodukterna

I Sverige har LmT och andra varnat för det vita snuset ”all white” som enligt tillverkarna inte innehåller någon tobak utan bara renat nikotin plus en oändlig rad av smaktillsatser. CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) visade i sin skolundersökning 2022 att snusningen i gymnasiet åk2 ökat med 40% sedan 2016. Allt talar för att det vita nikotinsnuset är den produkt som drivit ökningen. Vid SRNT-konferensen (Society for Research on Nicotine and Tobacco) i London i september hade LmT möjlighet att beskriva utvecklingen i Sverige och i Norden.

Vid konferensen beskrevs en uppdatering av Cochrane-samarbetet gällande e-cigaretternas roll i rökavvänjning. Cochrane är ett internationellt välrenommerat samarbete för att utvärdera evidensen för medicinska behandlingar. Underlaget utgjordes av tio brittiska och amerikanska studier på kroniska rökare. Gruppen fann att e-cigaretter gav nästan dubbelt så många rökfria efter 6 mån jämfört med enkel nikotinläkemedelsbehandling (RR 1.94, 95% CI 1.21 to 3.13). Man varnar dock ändå för osäkra resultat och man fann inga fördelar mellan e.cig och den behandling som Socialstyrelsen beskriver som kvalificerat rådgivande samtal i svenska riktlinjer.

I Storbritannien används e-cigaretterna allt oftare vid rökavvänjning och den kroniska användningen av e-cigaretter som blir följden verkar inte bekymra. Tobaksindustrins rasande snabba teknikutveckling har emellertid lagt krokben för e-cigarettförespråkarna. De nya ”Puff Bars” d,v,s e-cigaretter som är laddade med 200 eller 400 smaksatta inhalationer som slängs efter användning sprids nu mycket snabbt bland barn och unga i Storbritannien och USA. Dessa produkter har väckt stor oro i forskarkretsar och nu önskar man att regeringen ska förbjuda ”Puff Bars”.

Det ser ut som om utvecklingen har kommit att bita e-cigarettförespråkarna i baken.

Barbro Westerholm – en av de största i kampen mot tobaken – har lämnat oss

En hjälte för oss som sätter värde på prevention och medmänsklighet avled den 13 mars 2023. Barbro Westerholms stred för många saker bland annat för att Socialstyrelsen skulle upphöra att klassa homosexualitet som en psykisk sjukdom. Läkare mot Tobak hyllar hennes insatser för att väcka läkare, politiker, beslutsfattare och allmänhet till handling mot den enskilt största och dödligaste levnadsvanan – tobaksrökningen – där hennes betydelse inte kan överskattas. Barbro W var läkare och docent då hon 1979 – 1985 ledde Socialstyrelsen (SoS) som dess generaldirektör. Två tjänstemän på SoS, Margaretha Haglund och Paul Nordgren hjälpte Barbro att sammanställa ett förslag med reklamförbud, att låta cigarettköpare betala för hälsoupplysning m.m. som presenterades för ansvarig minister. Förslaget sågades helt och Barbros möjligheter till förlängt förordnade likaså.

En politiker med vett och vilja

Barbros karriär fortsatte i riksdagen med Folkpartiet och Barbro blev de nybildade frivilligorganisationernas mot tobak öppning in till rikspolitiken. En tvärpolitisk grupp av kvinnor med Barbro, Westerholm (FP), Elisabeth Fleetwood (M) och Margareta Winberg (S) drev med frivilligorganisationernas hjälp kampen för minskad rökning vidare och lyckades lägga grunden för Sveriges första Tobakslagar 1993 och 1994. Förutom kampen för sexuella rättigheter minns vi hennes senare strid mot ”ålderismen” i svensk politik.

En hedersledamot har tagit adjö

Vid Läkare mot Tobaks årsmöte den 9 mars lät Barbro sända en hälsning att hon tyvärr inte kunde delta p.g.a. sjukdom. Fyra dagar senare avled Barbro Westerholm i sitt hem. Vi saknar dig.

Allt starkare bevis för att rökning kan ge psykisk ohälsa

Det har länge stått klart att rökning (och nikotinberoende) är vanligare bland personer med psykisk ohälsa, men vad som är hönan eller ägget har diskuterats. I en redaktionell kommentar skriver den välrenommerade forskaren Marcus Munafò i tidskriften Nicotine and Tobacco Research följande (fortsättning på engelska):

Growing Evidence for a Causal Role for Smoking in Mental Health

Marcus Munafò Professor. Editorial,  Nicotine and Tobacco Research Volume 24, Issue 5, May 2022, Pages 631–632

It has long been evident that smoking (and nicotine dependence) is more common among those with mental health problems, but the direction of causality has remained controversial. Does chronic tobacco use lead to neurobiological dysregulation that can contribute to the onset of mental health problems? Or do people with mental health problems smoke to alleviate symptoms? Or is it a combination of both?

Historically, the self-medication argument has been preferred, but this narrative was actively encouraged by the tobacco industry, who sought to market their products to this population. One inevitable challenge with research of this kind is the reliance on observational data. Even prospective analyses may be inadequate to infer causality with confidence—smoking may be initiated during a prodromal phase before a clinical diagnosis. Nevertheless, smoking is typically initiated in adolescence, whereas the onset of most mental health problems is generally later—in early adulthood and beyond. A meta-analysis of prospective studies concluded that smoking is indeed a causal risk factor for psychosis, and a sophisticated analysis taking into account the possible role of a prodromal phase, and comparing across genetically related family members, reached a similar conclusion.

To arrive at robust conclusions, we need to triangulate evidence from multiple sources, using multiple (and innovative) methodologies.  George Davey Smith showed that the association between smoking and homicide was as strong as the association between smoking and suicide, and equally robust to adjustment for confounders. While there is a plausible causal pathway to suicide, it is difficult to imagine one for homicide: “Unless the provisional wing of the health education lobby has moved on to a direct action phase, during which they shoot smokers, this association is very unlikely to be causal.”  The use of negative controls such as homicide is one way to probe the likelihood that observed associations are causal.

Another approach is to use genetic proxies for the exposure of interest, a technique known as Mendelian randomization.  This approach has also provided evidence that smoking is a causal risk factor for depression and psychosis, although not suicide. Every approach has its limitations. For example, genetic proxies may be pleiotropic and influence the outcome via pathways other than the exposure that is being proxied—the genetic variants associated with smoking initiation may capture a broad, underlying risk taking phenotype, which would reintroduce confounding into analyses of mental health outcomes. Hence, the need for a considered approach that incorporates multiple lines of evidence, and methodologies with different strengths, weaknesses, and causes of potential bias.

The news that smoking is unhealthy will not surprise any of our readers. But understanding the causal role of smoking in mental health remains important, to counter therapeutic nihilism—it is still common in some settings for health care professionals to enable smoking among their patients—and to reinforce the view that tobacco control measures contribute to psychiatric public health. Given evidence that smoking patterns have changed for the worse during the pandemic, and concerns about the mental health toll of the pandemic, understanding whether reducing smoking may help to reduce the burden of mental health problems as well as physical health problems is critical.

Rökning risk för reumatoid artrit

Allt starkare samband mellan rökning och ledsjukdomen. Enligt en översiktsartikel i New England Journal of Medicine (N Engl J Med 2023;388:529-42.) spelar genetiken störst roll men miljö och livsstilsfaktorer samverkar starkt med generna och patienter med positiv reumafaktor (ACPA) som är rökare löper upp till 20 gånger större risk att utveckla sjukdomen. För rökare med positiv reumafaktor som slutar röka sker en långsamt minskande risk över många års tid. Nya mediciner har ofta betytt lindrigare sjukdom och bättre livskvalitet men även här spelar fortsatt rökstopp en avgörande roll för framgång.

LmT kallar 3 nya Hedersledamöter

Vid föreningens årsmöte den 16 februari 2021 kallade styrelsen Barbro Westerholm, Margaretha Haglund och Göran Boëthius till nya Hedersledamöter. Det som förenar dem är att de inte bara medverkat till skapandet av Läkare mot Tobak 1992 utan också alltsedan dess stött och inspirerat föreningens arbete. I Göran Boëthius fall dessutom ägnat mycket av sin vakna tid åt föreningen och dess viktiga insats för folkhälsan. Utnämningen och motiveringen följer nedan:

 

Läkare mot Tobak har vid sitt årsmöte tisdagen 16 februari 2021 utsett tre Hedersledamöter:

  • Barbro Westerholm
  • Margaretha Haglund
  • Göran Boëthius

Dessa tre har på var sitt unika sätt och under lång tid deltagit i det tobaksförebyggande arbetet. Deras kreativitet, ledarroller och arbetsinsatser är enastående och har därvid bidragit till framgången med minskad tobaksrökning. Därför har Läkare mot Tobak utsett dem till Hedersledamöter.

Motiveringar finns bifogade och på föreningens webbsida: lakaremottobak.se

 

Hans Gilljam                                            Per Haglind

Ordförande                                               Sekreterare

 

Barbro Westerholm

Barbro Westerholm blev legitimerad läkare 1959, medicine doktor vid Karolinska Institutet och docent där 1965. Hon var medicinalråd vid Socialstyrelsen 1971–1974, medicinsk expert vid Apoteksbolaget 1974–1979, generaldirektör för Socialstyrelsen 1979–1985 och adjungerad professor vid Karolinska Institutet 1986–1989. Hon var riksdagsledamot för Folkpartiet 1988–1999 och är sedan 2006 åter i riksdagen för Liberalerna. År 1983, då Barbro Westerholm var generaldirektör, bildade Socialstyrelsen en samordningsgrupp för tobaksfrågor, SAFT. Gruppen hade bred samhällsrepresentation och sådde frön som sedan via Tobaksutredningen och en lång serie andra politiska initiativ där Barbro Westerholm varit en viktig drivande kraft för att minska tobaksbruket i vårt land. Hit hör också inspiration till bildandet av Läkare mot Tobak som nu vill göra henne till Hedersledamot.

 

Margaretha Haglund

Margaretha Haglund är sociolog, utbildad vid Universitetet i Uppsala. Margaretha Haglund hade nyss anställts på Socialstyrelsen för att arbeta med tobaksfrågor då Socialstyrelsen 1982 tillsammans med Arbetarskyddsstyrelsen fick uppdraget att utreda tobaksrökningens skadeverkningar och att gemensamt utarbeta allmänna råd om begränsning av rökning i offentliga lokaler. Margaretha Haglund, tillsammans med kollegan Paul Nordgren, blev drivande för tobakspreventionen på myndigheten. Hon inspirerade några läkare att driva opinion mot tobaksbruket och bidrog därmed till att Läkare mot Tobak bildades 1992. Margaretha Haglund har sedan dess bidragit med ovärderliga råd och insatser i tobakskampen under sin tid i Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och nu senast i Tobaksfakta. Därför gör Läkare mot Tobak nu henne till Hedersledamot.

 

Göran Boëthius

Göran Boëthius blev legitimerad läkare 1969, medicine doktor vid Karolinska Institutet 1977 och senare docent där. Göran Boëthius blev lungläkare och chef på Lungkliniken Östersunds sjukhus 1978-96. Från 1996-2006 ledde han den Tobakspreventiva Enheten i Jämtlands läns landsting. Han var en av grundarna av Läkare mot Tobak, dess första ordförande 1992-2002 och vice ordförande 2003-2020. Göran Boëthius betydelse för det tobakspreventiva arbetet, framförallt nationellt men också internationellt, kan inte överskattas. Göran Boëthius är en av alla känd person, inspiratör och aktad ledarkraft och har genom klokhet, kunnande och sin enorma arbetsinsats tjänat tobakspreventionen som ingen annan. Därför gör Läkare mot Tobak nu honom till Hedersledamot

En koll på tobaksindustrin 2020-21

I en årskrönika från nätverket STOP finns mycket matnyttigt för den som är intresserad av tobaksindustrins strategier och metoder för att snärja nya tobaksbrukare och behålla de gamla. Läs vidare  Tobaksindustrins planer

Rökning och cancer i Sverige 2020

Cancerfonden har uppdragit åt IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund, att göra en sammanställning av tobaksrökningens betydelse för cancersjukdom i Sverige. IHE konstaterar att rökningen fortfarande är den enskilt största orsaken till cancer i landet. IHE uppskattar att 6000 personer varje år insjuknar i rökningsrelaterad cancer och att de cancerdiagnoser det handlar om hör till de mest svårbehandlade och dödliga formerna. Detaljerna i rapporten finner du här https://www.cancerfonden.se/minska-risken/rokning

Om att manipulera nikotinhalten

Nikotin i all inhalerad tobaksrök liksom i röken från e-cigaretter och heat-not-burn-produkter är manipulerad. Nikotin förekommer antingen i fri form med högt pH-värde, s.k. free-base eller i protonerad, bunden form. Om halten av free-base nikotin är hög retar röken luftrören och leder till hosta. Men en minskning av free-base nikotin måste kompenseras av en ökning av protonerat nikotin för att bibehålla den beroendeskapande effekten av nikotin.  Tobaksindustrin har därför i decennier försökt titrera fram en balans mellan de olika formerna av nikotin i röken.

Då e-cigaretterna lanserades i början på 2000-talet var röken sträv och retande. Det berodde på att tillverkarna inte hade samma kunskaper om relationen mellan free-base och protonerat nikotin som den traditionella tobaksindustrin. Nu, 15 år senare, har e-cigarettindustrin köpts upp av den gamla tobaksindustrin och kunnat dela med sig av lärdomarna. Följden har blivit att röken från e-cigaretter har blivit mildare och lättare att inhalera samtidigt som den beroendeskapande effekten ökat. För folkhälsan är detta förstås dåliga nyheter.

Snusningen ökar, rökningen stabil hos unga i Stockholm 2020

I Stockholm görs en skolenkät om ANDTS i Åk9 resp. Gy2 vartannat år. 2020 års undersökning presenterades i sept och visar att snusningen ökar i regionen. I Åk9 snusar 15% av pojkar och 4% av flickor ”dagligen eller ibland”, mot 22% resp. 10% i Gy2 – en kraftig ökning mot 2018. Rökning ”dagligen eller ibland” var däremot mer stabil jämfört med 2016-18 års siffror med undantag för pojkar Gy2 som röker mindre (17%). Se vidare  Stockholmsdata 2020

Webbsidan åter uppe

LmT fortsätter kampen för ett tobaksfritt Sverige. Efter ett avbrott är vår webbsida åter i drift. Coronapandemin har inneburit att många planerade aktiviteter måst läggas på is men nu är vi i gång med nya planer för hösten och för 2021. Tillsammans med andra organisationer med tobakspreventiv inriktning kommer LmT att synas och höras på sociala medier, tryckta och andra media. Vi har noterat hur akuta hot som coronapandemin frigör enormt stora resurser och mobiliserar hela samhället på ett unikt sätt. Jämför detta med tobakspandemin som härjat Sverige sedan 1950-talet och bara under 2020 orsakat lika många dödsfall som covid-19 hittills i år.  Det finns anledning att fundera över hur man har prioriterat sina insatser. Notera också att tobaken dödat fler personer i medelåldern än coronaviruset. Vi ses och hörs!