Tobaksavvänjningen underutnyttjad

I veckans Läkartidning (nr 44-45/2018) menar LmT att tobaksavvänjarna är en underutnyttjad resurs i vården. Särskilt avvänjning från cigarettrökning förebygger inte bara framtida ohälsa utan riktar sig direkt mot orsaken till flera folksjukdomar. Data talar för att de många välutbildade tobaksavvänjarna i Sverige inte utnyttjas på det sätt de förtjänar. I Läkartidningen beskrivs detta utifrån en e-postenkät som genomfördes 2016.

Nu har en ny enkät genomförts (2018, opublicerad) som bekräftar 2016 års resultat. I Läkartidningsartikeln refereras till att Socialstyrelsen 2015 konstaterade att vårdgivarna inte lever upp till riktlinjerna för god vård då det gäller hjälp till rökstopp. Över 1000 personer har utbildat sig till Diplomerade tobaksavvänjare sedan denna kvalitetsgranskade utbildning infördes 2006. Avvänjning är vårdens viktigaste åtgärd för att stoppa cigarettdöden och kompletterar politikers och beslutsfattares samhällsansvar att rädda onödiga sjukdoms- och dödsfall. Det är dags för regering och riksdag att satsa på ”Tobacco endgame – rökfritt Sverige 2025”.  Läkartidningen 44-45/2018

Cigarettberoende tydlig klassfråga

Andelen beroende av tobak, alkohol och narkotika är högre bland kortutbildade än bland personer med längre utbildning. Det fann forskargruppen på CAN – Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning – i en rapport från oktober 2018.

Kortutbildade män hade högre andel beroende än gruppen män med lång utbildning, 1,6 gånger högre för snus och 5,3 gånger för cigaretter. Beroende av alkohol och narkotika var 1,8 respektive 2,5 gånger högre. Resultaten kan helt klart tolkas som att ANT-beroende är en klassfråga, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN.

Skillnaderna för kvinnorna var ännu tydligare med 8 gånger högre andel beroende bland kvinnorna med kort jämfört med dem med lång utbildning. Kommissionen för Jämlik Hälsa konstaterade 2017 att tobaksrökning svarade för 33% skillnad i hälsa mellan rökande och icke-rökande kvinnor.

CAN-rapporten bygger på ett representativt nationellt urval på ca 26 000 individer och genomfördes 2017. Samma undersökning gjordes 2013 och man kan alltså spåra vissa tidstrender. Tyvärr har svarsfrekvensen sjunkit mellan 2013 (59,1%) och 2017 (44,3%) men undersökningen är ändå den mest utförliga i sitt slag i Sverige. Den speglar bruket av alkohol, narkotika och tobak (ANT) både efter kön, ålder, utbildning, ekonomi, härkomst, m.m. Rapporten finns tillgänglig på webben och är försedd med tydlig och lättförståelig grafik. Rapporten från CAN